Förnyelse av skog

Förnyelse av skog

Målet med skogsförnyelse är att grunda ett bestånd med för växtplatsen lämpliga trädslag så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. I Finland förnyas skogarna alltid med trädslag som hör till de hos oss naturligt växande arterna på ett sätt som leder till en produktiv, frisk och fullsluten skog. 

PEFC-krav som berör skogsförnyelse

8.7 Vid skogsförnyelse används trädslag som hör till de naturliga arterna I Finland

8.8 Skogarna nedskräpas inte vid skogsbruksåtgärder

8.9 Växtskyddsmedel används på ett ansvarsfullt sätt

8.15 Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte

8.17 Vid arbeten intill vattendrag och småvatten beaktas vattenvården och naturvården

8.19 Allemansrätten tryggas och möjligheterna att ta sig fram längs friluftsleder säkerställs

Krav 8.7 Vid skogsförnyelse används trädslag som hör till de naturliga arterna I Finland

Alla hos oss naturligt växande trädslag är centrala arter med tanke på naturens mångfald. Till varje trädslag är ett eget artsamfund kopplat. Genom att förnya skogen med trädslag som förekommer naturligt hos oss grundar vi snabbt en produktiv, frisk och fullsluten skog. Dessutom är avsikten med kravet att hindra främmande arter från att sprida sig i skogsnaturen i Finland. 

I skogsförnyelse använder man enligt PEFC-kraven trädslag som hör till de naturliga arterna i Finland, förutom i specialfall. Specialfall är bl.a. anläggande av trädbestånd i parker och tätorter, julgransodling och produktion av pyntegrönt, trädbestånd och träd som planterats med tanke på landskapsvård eller för att bevara en kulturmiljö samt odling av hybridasp.  

Krav 8.8 Skogarna nedskräpas inte vid skogsbruksåtgärder

Skogen får inte skräpas ned: plast- och metallavfall eller farligt avfall lämnas inte i skogen vid skogsbruksåtgärder. Detta gäller också till exempel plantlådor av papp förutom annat avfall. I skogsmaskiner som använder olja skall det alltid finnas en oljeabsorberande matta med tanke på eventuella olyckor. 

Kravet strävar till att skydda skogen så att skogsnaturen bibehålls snygg och säker för alla användare, ekosystem och skogens djur. Avfall som lämnas i naturen är skadligt för miljön och kan orsaka allvarliga skador på djur, som kan äta farligt avfall eller fastna i detta. Oljan som används i olika maskiner är ett organiskt miljögift och även en liten mängd kan fördärva ett stort naturområde, speciellt vattendrag. Ett oljeläckage kan vara en betydande och långvarig olägenhet till exempel på grundvattenområden, eftersom oljan försvinner mycket långsamt från naturen. Oljan inverkar mycket skadligt på djurens förmåga att isolera sig från vatten och köld. 

Krav 8.9 Växtskyddsmedel används på ett ansvarsfullt sätt

Växtskyddsmedel används för att skydda växter från skadegörare, dvs från växtsjukdomar, skadegörare och ogräs. Eftersom växtskyddsmedlen är avsedda för att avvärja eller förstöra, är de skadliga och kan ha negativa effekter också för människans hälsa eller omgivningen. Därför används växtskyddsmedel bara då det är nödvändigt och man använder sig enbart av godkända växtskyddsmedel. Den som använder växtskyddsmedel skall vara väl förtrogen med bruksanvisningen för de ämnen som används och de växtskyddsåtgärder som utförs skall vara väl dokumenterade. 

Enligt PEFC-kravet används enbart godkända växtskyddsmedel i skogsvård och virkesdrivning. Växtskyddsmedlen bör godkännas i varje EU-land, där man vill använda sig av det. I Finland beviljar Tukes (Säkerhets- och kemikalieverket) ett nationellt användningstillstånd för växtskyddspreparat.  En förutsättning för godkännande av ett växtskyddsmedel är att det med tanke på hälsan och miljön är säkert att använda preparatet. Tukes upprätthåller ett register över växtskyddsmedel som godkänts i Finland. Registret hittar du här. 

Den som använder växtskyddsmedel skall vara väl förtrogen med bruksanvisningen för de ämnen som används.

Växtskyddsmedel skall användas bara då det är nödvändigt. Exempel på detta i fråga om skogsvårdsåtgärder är

  • Bekämpning av ytvegetation som skadar plantor
  • behandling av lövträdsstubbar
  • bekämpning av skador som orsakas av snytbagge, hjortdjur eller främmande arter 
  • behandling av virkesupplag i skogen eller i omedelbar närhet av skogen för att förhindra spridning av insektsskador.  

På skogsförnyelseytor och i plantskogar skall man se till att sly inte behandlas med kemisk besprutning, förutom behandling för att bekämpa den svampsjukdom som sprids via aspsly i tallplantskogar. 

Behandling med växtskyddsmedel för att förebygga spridning av rotticka är tillåtet med undantag av värdefulla livsmiljöer, som definieras i krav 8.16. Värdefulla livsmiljöer skall avgränsas så att de inte behandlas med kemiska växtskyddsmedel. 

Krav 8.15 Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte

Genmodifierade organismer, till exempel växter, är sådana vars arvsanlag och egenskaper har ändrats med hjälp av genteknik. Enligt PEFC-kravet använder man inte genmodifierat odlingsmaterial i skogsodling, inte heller annat skogsodlingsmaterial som inte är godkänt av myndighet. Myndigheten som i Finland ansvarar för övervakningen av handel med skogsodlingsmaterial och godkännande av skogsodlingsmaterial är Livsmedelsverket.  

Krav 8.17 Vid arbeten intill vattendrag och småvatten beaktas vattenvården och naturvården

Med vattendrag avses hav, sjöar, tjärnar, älvar, åar och bäckar.  Som bäckar räknas även små fåror där det finns vatten året om och där det är möjligt för fiskar att röra sig. En skogsvård som respekterar vattendragen främjar vattendragens välbefinnande och skogsnaturens mångfald. Till de viktigaste principerna i vattenvården hör att man minimerar urlakning av fasta partiklar och näringsämnen vid avverkning och skogsvård.  Dessutom strävar man till att fånga upp näringsämnena och partiklarna ur vattnet med hjälp av vattenskyddskonstruktioner. 

I samband med skogsförnyelse i närheten av vattendrag och småvatten drar man försorg om vatten- och naturvård. Man skall ta i beaktande PEFC-kravet på att lämna en skyddszon kring vattendrag och källor. Avsikten med skyddszonen är att binda belastningen av fasta partiklar, att skapa beskuggning kring vattendraget och att säkerställa mångfalden i vattendragen. Skyddszonens bredd skall i medeltal vara minst 10 meter, men skall aldrig vara mindre än 5 meter. På stränder mot vattendrag rekommenderas det att man lämnar lövträd, som beskuggar och svalkar vattnet, till förmån för till exempel fiskarna som förekommer i vattendraget. Förnan från trädbeståndet inom skyddszonen fungerar också som en näringskälla för vattendraget. 

Då man arbetar i närheten av ett vattendrag skall man ta i beaktande att vattenfåran inte får åsamkas betydande skador då man korsar den och att det inte får bildas körspår som leder vatten i körstråken. Då man värnar om vattenfårans skick hålls fiskarnas rutter framkomliga och vattnets naturliga avrinningsriktning bibehålls. På förnyelseytor där man leder vatten till ett utfallsdike skall man utföra ändamålsenliga vattenskyddsåtgärder. 

Videon introducerar PEFC-kraven relaterade till skyddszoner mot vattendrag och smävatten. Videon förklarar varför det är viktigt att lämna buffertremsor och hur de skyddar vattendrag. Videon är textad. Videolängd 9 min 40 sek.

Krav 8.19 Allemansrätten tryggas och möjligheterna att ta sig fram längs friluftsleder säkerställs

Att röra sig och vistas i skogen samt att samla in naturprodukter skall vara möjligt inom ramen för allemansrätten. 

I samband med skogsförnyelse skall man försäkra sig om att friluftsledernas fasta konstruktioner inte skadas. Man avgränsar åtgärderna så att friluftslederna lämnas utanför, vilket garanterar att lederna kan användas för rekreationsändamål och ledernas fasta konstruktioner bibehålls funktionsdugliga trots skogsvårdsåtgärderna.   Fasta konstruktioner i anslutning till friluftsleder är till exempel vindskydd, eldplatser och spångar. 

Läs mera ur källorna för sidan

Kasvinsuojeluaineet, Maa- ja metsätalousministeriö 

Metsän uudistamisen ajoitus, Metsänhoidon suositukset, Tapio  

Muuntogeeniset elintarvikkeet, Ruokavirasto 

Äijälä, O., Koistinen, A., Sved, J., Vanhatalo, K. & Väisänen, P. (toim.) 2019. Metsänhoidon suositukset. Tapion julkaisuja.

Begrepp

Förnyelseavverkning: Med förnyelseavverkning avses en avverkning i förnyelsemogen skog, där målet är att anlägga en ny trädgeneration. Metoder som används i en förnyelseavverkning (slutavverkning) är kalavverkning, avverkning i fröträdsställning och skärmställning samt teghuggning.