Främjande av skolning och rådgivning

Främjande av skolning och rådgivning

De PEFC-krav som berör skolning och rådgivning hänger ihop med t.ex. främjande av skogsägarnas kunnande och utvecklandet av förhållandet till skogen hos barn och ungdomar. 

PEFC-krav som berör skolning och rådgivning

7.4 Skogsägarnas kunnande främjas på ett mångsidigt sätt 

8.3 Naturprodukter utnyttjas på ett hållbart sätt 

8.19 Allemansrätten tryggas och möjligheterna att ta sig fram längs friluftsleder säkerställs 

8.22 Barns och ungdomars kunskaper om skog och deras förhållande till naturen främjas 

Krav 7.4 Skogsägarnas kunnande främjas på ett mångsidigt sätt

Genom att främja kunnande strävar man till att utveckla dennes kunskaper om skog och till att stöda skogsägarna i fattandet av beslut som berör skogen. Skogsägaren bestämmer vilka mål han eller hon ställer för skötseln av sin skog. Skogsfackmannens uppgift är att presentera alternativ som hjälper att nå de olika målen för behandling av skogen.

Skogsfackmannens uppgift är att presentera alternativ som hjälper att nå de olika målen för behandling av skogen.

Enligt kravet skall man ordna utbildning och rådgivning som riktar sig till de skogsägare som är med i den regionala gruppcertifieringen. Antalet personer som deltar i den fortbildning, personliga rådgivning eller grupprådgivning som är avsedd för de skogsägare som är med i gruppcertifieringen skall årligen vara minst 20 procent av antalet skogsägare i området. Kravet 7.4 gäller bara den regionvisa gruppcertifieringen. Uppfyllandet av kravet utvärderas med hjälp av statistik över kurser, personlig rådgivning och grupprådgivning för skogsägare som Finlands skogscentral, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag och skogsläroanstalter samt organisationer som har förbundit sig till certifieringen har ordnat inom sitt område. Antalet personer som har deltagit i utbildningen och rådgivningen ska framgå av statistiken.

Ämnen som kan behandlas under utbildningen är bl.a. ekonomiskt lönsam virkesproduktion och virkesdrivning, skogsekologi och naturvård i ekonomiskogar, olika metoder inom skogsvård, mångbruk av skogarna, viltvård och PEFC-skogscertifiering. 

Krav 8.3 Naturprodukter utnyttjas på ett hållbart sätt

Med naturprodukter avses naturliga eller halvodlade skogsbär och skogssvampar, vilda växter, mossor och lavar samt specialnaturprodukter såsom sav, sprängticka (chaga), kåda och granskott. Kravet gäller parter som utnyttjar naturprodukter kommersiellt. 

Enligt PEFC-kravet bör man vid nyttjandet av naturprodukter beakta arternas livskraft, produktsäkerheten, skogsbrukets hållbarhet och lokala samhällen. Insamlingen av naturprodukter får inte äventyra livsmiljöer som är viktiga för mångfalden och man får inte heller plocka fridlysta och hotade växtarter. 

Dessutom skall aktörer som bedriver kommersiellt nyttjande av naturprodukter ha till sitt förfogande anvisningar som gäller hållbart nyttjande av naturprodukter och som grundar sig på den bästa praxis som aktörerna i branschen gemensamt har sammanställt. I den regionvisa gruppcertifieringen är kravet att man genom planering av skötseln och användningen av skog främjar skogarnas produkter och tjänster på ett mångsidigt sätt. Genom att beakta naturprodukternas livskraft kan man garantera arternas fortlevnad också i framtiden. 

Krav 8.19 Allemansrätten tryggas och möjligheterna att ta sig fram längs friluftsleder säkerställs

Att röra sig och vistas i skogen samt att samla in naturprodukter skall vara möjligt inom ramen för allemansrätten. Allemansrätten ger alla möjlighet att njuta av skogen, till friluftsliv och hobbyer samt att plocka till exempel bär och svamp.

Enligt kravet upprätthålls i samband med skogsvårdsåtgärder möjligheterna att ta sig fram längs friluftsleder så att förutsättningarna för mångbruk av skogarna säkerställs. Detta innebär att man vid skogsvårdsåtgärder tar friluftslederna i beaktande, till exempel genom att undvika att lämna hyggesrester på dem.



Krav 8.22 Barns och ungdomars kunskaper om skog och deras förhållande till naturen främjas

Det skall finnas ett uppdaterat åtgärdsprogram för området, genom vilket man främjar barn och ungdomars kunskaper om skog och stärker deras förhållande till naturen. De aktörer inom skogsbranschen som verkar på området, såsom Finlands skogscentral, Forststyrelsen, skogsvårdsföreningarna och virkesanskaffningsorganisationerna samt företagar- och arbetstagarorganisationerna gör upp planen tillsammans med organisationer som ansvarar för ungdomsarbete och utbildning inom skogs- och naturbranscherna.

I åtgärdsprogrammet skall ingå en plan för utökande av barns och ungdomars kunskaper om skogen, för arrangerande av skogsbesök i samarbete med daghem, skolor och aktörer inom fritidssektorn samt för arrangerande av praktikplatser och inlärning i arbetet för de ungdomar som söker sig till ett yrke inom skogs- och naturbranschen och för dem som redan studerar inom branschen samt för främjandet av ungas sysselsättningsmöjligheter. Till exempel: i samband med skogsdagar kan skolelever pröva på att plantera träd samt diskutera hållbar användning av naturresurser, naturens mångfald och klimatfrågor.

Läs mera ur källorna till sidan:

Metsänomistajan tavoitteiden painottaminen metsätilan hoidossa, Metsänhoidon suositukset, Tapio.

Äijälä, O., Koistinen, A., Sved, J., Vanhatalo, K. & Väisänen, P. (toim.) 2019. Metsänhoidon suositukset. Tapion julkaisuja

 

Begrepp

Naturprodukt: naturliga eller halvodlade skogsbär och skogssvampar, vilda växter, mossor och lavar samt specialnaturprodukter såsom sav, sprängticka (chaga), kåda och granskott.